Det bästa jag läste år 2014.

 

Mina tio favoritböcker lästa år 2014 står här utan inbördes ordning. Har läst mycket bra som inte rymdes med på listan. Klicka på rubrikerna för att få en bättre beskrivning av böckerna och berätta gärna vad det bästa du läste 2014 var.

 

Glaskupan (1974) av Sylvia Plath 

60-t, mentalsjukhus, föreställningar/verklighet, starka stämningar

Taivaslaulu (2013) av Pauliina Rauhala

lestadianism, död, kärlek, kvinnokroppen, poetiskt språk

Egenmäktigt förfarande (2013) av Lena Andersson

hjärtknip, obesvarad kärlek, snudd på komiskt

Allt det där jag sa till dig var sant (2014) av Amanda Svensson

folkhögskola, destruktivt förhållande, vilja att bli älskad

Expeditionen: min kärlekshistoria (2013) av Bea Uusma

forskarens hängivenhet och besatthet smittar av sig, ödet och kärleken

 

 

Lolita (1955) av Vladmir Nabokov 

pedofili, sympatisera? med Humbert, brännande kärkek, berättarperspektiv

Bonjour Tristesse (1954) av Francoise Sagan

melankoli, ungdom, förändring, olycka

Maresi: krönikor från röda klostret (2014) av Maria Turtschaninoff

fantasy, mariarkat, feminism, helgjuten & övertygande helhet

Farlig midsommar (1954) av Tove Jansson

humorististisk och filosofisk, charmig

Kallskänken (2011) av Jenny Wrangborg

poesi, socialism, arbete, motvärn

 

 

 

Mitt namn är Maresi Enresdotter och jag nedtecknar detta i det nittonde året av den trettioandra Moderns styre.

 

 

Om du spanar efter avlsappnande och medryckande läsning till jullovet är Maresi: krönikor från Röda klostret (2014) av Maria Turtschaninoff ett superbra alternativ.

Jag är ingen stor fantasyläsare men Maresi fick mig att gråta, jag accepterade snabbt världsordningen och bokens struktur var super tät och välsmord.

Boken tilldelades också ett prestigefyllt Finlandiapris i barn- och ungdomsklassen för nån månad sedan, om nu nån råkat missa det.

 

 

Okonkwo was well known throughout the nine villages and even beyond.

 

 

Ni vet hur dåligt samvete en kan få av att ge upp med böcker. Med Chinua Achebes Things Fall Apart (1958) gick det tyvärr så för mig. Jag läste de sista kapitlen men hoppade över nåt där i mitten. Det var väldigt utdraget och den känslokalla och avskalade berättarstilen gav mig inget engagemang. Stilen var inte poänglös utan ett autentiskt och nödvändigt drag men gjorde ändå inte läsningen trevligare för mig. En klassiker som det känns bra att ha bekantat sig med såklart. Och i de sista kapitlen var det rysligt och då gillade jag boken lite en stund i varje fall. Things Fall Apart handlar om hur den gamla igbokulturen i Nigeria krockade med missionärerna och den vite mannen då de kom till Okonkwos by. 

 

Du är hålig med brokiga ljumskar

 

 

De första känslorna jag får av Matilda Södergrans Hon drar ådrorna ur (2008) är obehag och ångest. Jag läser in mycket misshandel. En sjuk parrelation i upplösning, oönskad graviditet och mycket illamående är vad diktsamlingen dryper av. Subjektet har mycket ont. I all denna misär är språket superbt och jag kan stanna upp och reflektera över hur fina formuleringarna är. Det är mycket biologi: vätskor, könsorgan, jag tänker på kroppen och allt den kan få till stånd.

Hon drar ådrorna ur är en diktsamling som känns och jag gillar den starkt även om jag ibland undrar var ljusglimtarna finns dolda. Det är svårt att avsluta läsning med poesi. En borde läsa flera, flera gånger om.

 

 

Mumintrollets mamma rörde till pannkakssmet i badkaret för grytorna räckte inte till.

 

Alternativt sätt att läsa en bok: planera en fest enligt berättelsen. Starta trasiga telefoner med komiska citat, ha hattar att vandrar ett varv runt långbordet och måla ett högt blått hus där det växer fram en djungel. Fråga om dina fina kompisar vill skådespela (det vill de) och ge dem roliga repliker att läsa upp.

 

 

Trollkarlens Hatt är lätt den roligaste bok jag läst i år. Boken blev också Tove Janssons slutgitiga genombrott som barnboksförfattare då den kom år 1948. Briljant bok!

 

Allting är amerikanskt

 

 

Allting är amerikanskt (2010) av Sanna Tahvanainen är en diktsamling om en vuxen och ett barn. Det mycket amerikanska huset som fond: ett glansbildshus men barnet gör ett hål i den omgivande granhäcken. Barnet och den vuxna personens relation i fokus, den vuxna är diktjaget tänker jag. I följande citat, notera diktjagets utanförskap och att barnet bara ser amerikanskt ut, hon är alltså inte det. Jag tänker att barnet och den vuxna inte hör ihop.

 

jag är inte amerikansk

ändå bor jag här

barnet ser mycket amerikanskt ut

när hon öppnar munnen har hon långa rader

stora vita friska tänder där inne

mina tänder är små och vassa

 

En lättläst diktsamling där dikterna skapar en tydlig storyline. Tycker om: barnet är klokt, barnet ser, det är diktjaget som är förvirrad och irrationell. Tycker om: säger en sak för att sedan omkullkasta det. Tycker om: lösryckta element t ex häcksaxen, diktjaget tänker på häcksaxen och det gör plötsligt allt väldigt kusligt. Tänk på en häcksax och sedan den vuxna och barnet tillsammans inne i en granhäck och äter bruna barr? Hur absurt/hemskt är inte det. Tycker om berättelsen, men ett par dikter känns ganska tomma. Det kunde sprängas fler dynamiter.

 

 

 

 

 

Söstra mi är min bokhylla, min skrivmaskin. Mellanrummet där jag möter en syster jag aldrig haft.

Hanna Sofia, 25. Litteraturvetare, frilansare, går författarutbildningen Litterärt skapande. Helsingfors.

hylostal@gmail.com

Portfolio

Nyckelinlägg
favoritböcker 2016
favoritböcker 2015
favoritböcker 2014
favoritböcker 2013
tre bästa böcker
varför söstra mi
börja skriva
till dig som skriver
min åboguide

Kategorier
läst 2017
läst 2016
läst 2015
läst 2014
litterärt skapande
kulturmånad
resväska