Den första hela veckan i Helsingfors.

Visste ni att ett av mina framtidsmål varit att bo intill spårvagnsrälsen i Helsingfors? Nu gör jag det. Så nära att jag är den som inte behöver mecka med nattbussar då det gäller att ta sig hem från centrum. Så nära att jag korsar väg med kartläsande turister varje dag.

Jag läser artiklar om att sänka sina förväntningar och njuta av det lilla. Jag ältar mina destruktiva tankebanor över ett glas riesling på Grotesk innergård. Jag vill att min närmaste person stryker mig över håret, jag är liten och omöjlig. Vi går promenader till alla närbelägna klippor och kvadratmetrarna som utgör hemmet blir lite trivsammare för varje dag som går. Hösten och det som händer då känns långt borta. Nu är det sommar i en ny stad, vi dansar till stängning och på vägen hem vill jag ta bilder av hur det ljusnar, men jag gör det inte, jag kommer gå den här vägen många gånger om.

Och så läser jag ungdomsboken Gudarna (2016) av Elin Cullhed. Den är ganska virrig faktiskt. Inte alls så bra som jag hade förväntat mig. Språket har mycket attityd, på ett nästan irriterande sätt. Huvudpersonen Jane/Janne och hennes vänner Bita och Lily vill krossa patriarkatet. Läsningen är underhållande och lätt att ta till sig men jag berörs inte på djupet.

Junikultur: Badrumshistorier & Breaking Bad.

Litteratur
Ru av Kim Thúy
Natten som föregick denna dag av Johanne Lykke Holm ♡ 
☆ Gudarna av Elin Cullhed
☆ Ömhetsmarker av Lina Hagelbäck och Ulrika Nielsen

Serier & teve
☆ Fargo. Om man kan säga att en serie är "bra gjord" så är Fargo den serien. Varje avsnitt är som en finslipad film där allt från ljuddesign till karaktärer sitter som de ska. Fargo säsong tre utspelas år 2011 och känns på många sätt mer medveten än de två tidigare säsongerna, eftersom det finns ett smartare tänk kring kön. Därför är säsong tre också min favoritsäsong av alla säsongerna hittills. V.M. Varga måste var den äckligaste bad guy jag vet och så älskar jag Nikki Swango.

☆ How I met your mother. Efter att vi sett klart Friends ville vi se nåt dylikt så det blev Himym. Men Himym är inte på nåt sätt lika underhållande som Friends och vi hade knappt nån lust att se klart serien. Men vi gjorde det ändå. Trots karaktärer som inte utvecklades och en aldrig sinande repetition av dåliga skämt. Och till skillnad från vad de flesta tycker så blev jag inte besviken på sista avsnittet. Det kom faktiskt som en överraskning för mig att det skulle gå som det gick. Så lite plus för det.

☆ Breaking Bad. Jag gillade särskilt de djupa, helgjutna karaktärerna i Bb, samt att Walter White utvecklades till ett så stort svin. Han gjorde en resa lik Michael Corleones - från sympatisk, ödmjuk person via rikedom och brott till en hemsk människa. Min favorit var ändå Jesse Pinkman, han fick alla mina sympatier och jag tyckte han blev behandlad så illa. Sen önskar jag ju att Jane varit med mycket längre för jag älskade henne och deras tid tillsammans.

☆ SKAM. Nu är det slut på SKAM. Jag gillade sista säsongen drittmycket även om jag inte riktigt kände laddningen mellan Sana och hennes föremål av intresse (nåt jag tycker SKAM varit expert på att gestalta i de tidigare säsongerna). Jag blev liksom inte 100% övertygad om deras förälskelse. Jag önskar såklart vi fått en säsong om Vilde och Chris också. Men ja, på sätt och vis är det bra att de slutar på topp! Annars, har ni märkt att paren i SKAM hånglar nästan hela tiden? Jag antar att det är vad tittarna vill ha, men själv hade jag gärna sett lite variation där.

Badrumshistorier. Tre briljanta kortfilmer om unga tjejer. "Badrumshistorier är en webbserie på tre delar skriven och regisserad av Kaya Pakaslahti. Tjejberättelser anses ofta ointressanta i en patriarkal värld. Som en protest gör Pakaslahti en serie om tjejer som bara är och duger, och behandlar genom det, feministiska teman. Skaparna bakom Badrumshistorier anser att den kvinnliga upplevelsen behöver ta mera plats i media och gestaltas medvetet och på nya sätt." 

Musik
En invasiv art av Vasas flora och fauna har varit månadens låt jag lyssnat på repeat! 
☆ Spotify Sommarminnen. Om du har Spotify, kolla listan Dina sommarminnen! Där har Spotify samlat låtar du lyssnat på under tidigare somrar = instant sommarfeelis när du lyssnar på din lista. Bland mina låtar hittade jag bland annat följande:

Utställning & upplevelse
☆ Kasvihuoneilmiö. I Lojo, helt intill motorvägen mellan Helsingfors och Åbo ligger Kasvihuoneilmiö. Nästa gång du kör mellan städerna tycker jag att du ska stanna här istället för ABC. Kasvihuoneilmiö är ett växthus och lagerutrymme där det finns en hel drös random prylar till salu, som antikviteter och flamingon i plast. Dessutom finns det café och kaniner och det kan man inte säga nej till!
Nordic Utopias & Dystopias. Jag hörde flera intressanta föredrag då jag jobbade på konferensen Nordic Utopias & Dystopias. Bland annat av våra keynote speakers Pasi Sahlberg, Susanna Alakoski och Nicole Pohl. Fick mycket inspirerande input under den helgen helt enkelt.
☆ Parkyoga. Det går en hel del gratis yogatimmar i parker både i Åbo och Helsingfors, och en tisdag kväll då det var soligt och varmt passade jag på att delta i en parkyoga i Kuppisparken. Det var väldigt nice och mysigt, rekommenderar!

Regnbågsforeller

Här kommer tre bilder från en midsommar. Det blev traditionsenligt bindande av spretiga blomkransar. Att klättra upp på ett berg och beundra vyn över havet. Och midsommardagens extra special: att vi fiskade i en å och fick napp med fyra regnbågsforeller! Nu är vi tillbaka bland flyttlådor, idag ska jag åka sista svängen till Slottsgatan för att tömma där.

Jag föddes i skuggan av fyrverkerisprakande himlar som pryddes av lysande girlanger och korsades av missiler och raketer.

Igår träffades vi med Åbokklubben för att tala om Ru (2009) av Kim Thúy, skvallra om skrivkurser och snacksa eftersom vi är bäst på snacks. Vi valde boken på grund av sina ynka 140 sidor, för att tematiken om flyktingskap känns relevant just nu och för att Vietnam kändes som en miljö samtliga av oss ville få veta mera om. Ru berör både flykten från Vietnam i barndomen, själva resan över Stilla havet, den nya tiden i Canada och besöken tillbaka till ursprungslandet flera årtionden senare.

Boken består av korta stycken eller kapitel som vävs samman av den smidiga övergången mellan bilder. Författaren följer sina associationer snarare än en kronologi eller yttre logik, men förvånansvärt lätt och snabbt blir det ändå möjligt att följa med hoppen mellan tider och platser. Vi tyckte om att berättaren inte förklarade omständigheterna för mycket fastän många i Västvärlden som läste kunde tänkas vara rätt okunniga om temat. Ru väckte intresset för att läsa mer om Vietnams historia.

Tonen känns personlig samtidigt som den är återhållsam - personlig genom utsmyckade och exakta detaljer, och återhållsam genom att känslor inte uttrycks frekvent. Vi i bokklubben funderade vad återhållsamheten stod för, varför berättaren valde att berätta som hon gjorde och vi tyckte mycket om språket och de bilder som målades upp. De korta styckena fungerade ofta som scener eller små sagor/anekdoter som ibland kunde vara svåra att genast placera i kontexten. Det uttrycktes ett starkt beskyddande av familjemedlemmar, genom att berättaren beskrev hur hon inte avslöjade någons misstag eller svek för någon annan inom familjen.

Moderskap är ett centralt tema i Ru. Berättaren skriver om sin egen stränga mamma och sin upplevelse av att själv ha två söner. Jag upplevde det som att berättaren förstod och respekterade sin mammas disciplin i efterhand, hon skrev mamman inte kunde bli en kunglighet på äldre dagar eftersom mamma alltid skulle vara mamma, och jag såg det här som att berättaren rankade mammans uppoffringar högre än allt annat. Men det var vi inte helt ense på vid bokcirkeln, eftersom en annan såg det som ett uttryck av besvikelse. En annan aspekt som väckte intresse var kusinen Sao Mai som överglänste jagberättaren hela livet. Berättaren fann sig trivas där i skuggan av sin kusin.

Jag läste en stor del av Ru medan jag promenerade längs gatorna i Åbo, eftersom jag läste verket under en hektisk vecka. Det var inte det bästa sättet att läsa boken, som skulle ha förtjänat att jag suttit ner. Jag rekommenderar att du läser boken en dag då du har tid att läsa hela verket, utan avbrott. På bokklubben enades vi om att det skulle vara det bäst lämpade sätt att ta till sig verket som helhet. Bokklubben gav Ru vitsordet ⭐️⭐️⭐️⭐️ vilket är ett betyg vi även gav åt Den andra kvinnan av Therese Bohman och Vänd om min längtan av Ann-Luise Bertell, vilket alltså utgör våra mest omtyckta böcker. Klart slut!

Kan en barnkammare fortfarande vara en barnkammare, när det som bor där inte längre är ett barn men ett djur eller en gröda eller någonting helt annat.

Den här veckan har jag flyttat en släpvagn full med saker till Tölö, gått på en vansinnigt fin inflyttningsfest i Puolalaparken, ätit lunch i solen, skurat ingrodda fläckar, gråtit på spårvagnen och grillat i Leninparken. Men jag har även läst den prosalyriska boken Natten som föregick denna dag (2017) av Johanne Lykke Holm, som jag tyckte väldigt mycket om!

Jag lånade boken av Ylva den dagen hon fyllde 28 och vi överraskade henne med en fest. Ylva hade träffat författaren och kunde berätta att meningarna är uppbyggda efter en mycket medveten struktur och rytm. Det förklarade en del om verket som jag kände under läsningen eftersom jag tyckte språket var otroligt väl sammanhållet och tätt komponerat. Det kändes som om varje ord var genomtänkt och föll sig som det mest naturliga, mest flytande. Upprepningar var också viktigt för berättandet, vilket fick mig att tänka på Monika Fagerholm. Natten som föregick denna dag har ett behagligt och lättillgängligt språk.

Nu lånar jag Ylvas tankar lite, men hon sa att verket på sätt och vis kändes som en regelbok för hur gurlesk görs inklusive alla komponenter: flickkroppen, hår, det äckliga/makabra, djuriskhet, frukter. Jag kan hålla med på den punkten, eftersom gurlesk kanske är det ord som beskriver boken allra bäst.

Boken handlar om ett år då jagberättaren är 13 år gammal. Hon speglar sig i sin syster Cosima (som är ett grekiskt namn med betydelsen "order, decency" vilket förklarar en hel del), mamman som delar med sig av minnen från sin egen uppväxt/som frånvarar och liknas vid en död, och hästen Elektra som jagpersonen tycker mycket om men är tvungen att skiljas från. Huvudtemat är att skaka av sig barndomen och gå in i nån sorts vuxenhet. Ett brännande, mycket relaterbart tema.

Jag tänkte även på Matilda Södergrans dikter i Hon drar ådrorna ur som jag läst för ganska länge sen, och genom temat flickskap även Handbok att bära till en dräkt. Drömmar används som öppningar i texten, och jag tyckte om den tolkningsfrihet som konstruerades kring det som skedde. Samtidigt som Cosima var jagberättarens syster tänkte jag att hon var en del av jagberättaren själv, och stundvis tänkte jag på att mamman var en sorts framtida vuxenversion av jaget osv. När jag läser fantiserar jag fritt kring sådana möjligheter, och skjuter inte ner dem i efterhand fastän det framgår att det uppenbarligen inte är logiskt möjligt. För jag tänker att allt är möjligt för en liten stund i litteraturen, och om jag tänker nåt är det viktigt, och skapar nya vägar att ta i texten.

Natten som föregick denna dag får en mycket varm rekommendation av mig. Läs den om du njuter av formuleringar och tycker flickskap är ett viktigt tema! Nu ska jag packa en korg med picknick och gå ut i det halvsoliga vädret för att njuta av söndagen!

På senaste tiden har jag

Tänkt på: att flytta bort från Åbo och bo i Helsingfors. Hur onödigt mycket saker jag har som jag ändå inte kan göra av mig med. Vad jag ska tänkas jobba med i höst. Nordic Literatures konferensen Nordic Utopias & Dystopias som jag jobbade på förra helgen. Hur jag ska vara en god människa och medmänniska. Vad som händer i den finska politiken och varför jag inte känner mig lika intresserad som jag tror att alla andra är. Hur man accepterar samtliga sidor av sig själv. Undrat om det är okej att gråta i en annans säng.

Tittat på: sista säsongen av Breaking bad, börjat se på Handmaids tale, ser fram emot varje avsnitt i tredje säsongen av Twin peaks och kollar Himym för att vi har tagit det som projekt och vi kan inte sluta se fast vi tycker det är halvdåligt.

Läst: ru av Kim Thúy och Natten som föregick denna dag av Johanne Lykke Holm. Tycker mer om den senare men har ännu inte läst den klart, återkommer med bokinlägg om bådadera inom en snar framtid. Har också korrekturläst några ting, bland annat numret av Finsk tidskrift som utkommer nu och har en artikel av mig som heter "En litterär karta av längtan. Prosaåret 2016" (jag säger till när den blir tillgänglig på webben om några månader).

Haft på mig: snapback, halsbandet från Efva Attling, min kostymjacka i linne från Monki, vit tshirt, jeansjacka, mitt sportiga mörblå set med rödvit rand längs sidan, Nike air force sneakers, korta vida byxor, min R/H Mickey dress och sandaler med platå.

Lyssnat på: podcastarna Hietanen & Kela, Flora & Frida samt nyheter på radion (vilket är min nya favorit, jag försöker hitta bästa nyhetskanalen). Samt Release radar på Spotify.

Ätit: nektarin, persika, paraguayo eller aprikos i varje måltid och druckit Kanes soda pop, samt ätit mycket ute i samband med konferensen och ikväll ska jag äta pasta vilket jag är väldigt sugen på.

Längtat efter: juli då vi är klara med flytten och jag ska få jobba mer med skrivandet/vara ledig i ett somrigt Helsingfors, att träffa vänner som jag inte sett på alltför länge, att fira Åbolördag nu i lördag, att åka till Pellinge igen, att simma i träsk och hav, att det ska bli soligt, att boka in en resa med mamma och ta beslut om sommarplaner.

Stulit: den här listan av Kaneli och nu ska jag yoga men tyvärr inte ute i parken för det är regnigt idag.

 

 

Söstra mi är min bokhylla, min skrivmaskin. Mellanrummet där jag möter en syster jag aldrig haft.

Hanna Sofia, 25. Litteraturvetare, frilansare, går författarutbildningen Litterärt skapande. Helsingfors.

hylostal@gmail.com

Portfolio

Nyckelinlägg
favoritböcker 2016
favoritböcker 2015
favoritböcker 2014
favoritböcker 2013
tre bästa böcker
varför söstra mi
börja skriva
till dig som skriver
min åboguide

Kategorier
läst 2017
läst 2016
läst 2015
läst 2014
litterärt skapande
kulturmånad
resväska