Decemberkultur: Planet Earth, Mona Hatoum & Lola uppochner.

Planet Earth II. Planet Earth II kom nyligen med tio avsnitt som behandlar teman som öar, berg, städer, öken och regnskog. Naturdokumentären är gjord av BBC och berättad av David Attenborough, precis som säsong ett som kom för tio år sedan. Den nya serien har en helt svindlande kvalitet, och vi får träffa djur vi aldrig trodde fanns. Så avslappnande soundtrack, och en relevant serie att se för att påminnas om hur viktigt det är att bevara miljön.

Lola uppochner. Ni har väl inte missat den finlandssvenska satsningen: Monika Fagerholms snåriga roman Lola uppochner blir serie i sex delar, regisserad av Ulrika Bengts. Serien sänds onsdagar kl 21 på Yle 5 samt finns tillgänglig på Arenan. Jag tyckte mycket om introlåten och introt, noterade Twin Peaks referenserna och det frimodiga hopplocket av olika genrer och stilar. Det förundrade att första avsnittet lade såpass stor fokus på männen, när jag i boken inte uppfattade männen som centrala figurer. Jag tyckte kvaliteten var ojämn, vissa skådespelarprestationer var på pricken och att det var väldigt underhållande att se hur de valt att framställa boken som serie.

We Need toTalk About Kevin. Jag tyckte mycket om den psykologiska trillern We Need to Talk About Kevin (2011), regisserad av Lynne Ramsay med Tilda Swinton i huvudroll och Ezra Miller som Kevin. Filmen är baserad på boken med samma namn, av Lionel Shriver. Filmen finns på Netflix, se den om du tycker om icke-kronologiska och tunga filmer. 

The Godfather. Så länge som jag vetat vad imdb är för nåt, har jag tänkt att jag måste se filmerna The Godfather som toppar listan på bästa filmer genom tiderna. Nå, nu har jag då sett alla tre filmer, sammanlagt ungefär 9 timmar, om den sicilanska maffiafamiljen Corleone i New York. Filmerna är regisserade av Francis Ford Coppola och baseras på boken Gudfadern av Mario Puzo. Filmerna var fängslande och jag tyckte det var mycket intressant att följa med karaktären Michaels utveckling (spelad av Al Pacino). Del ett och del två är mästerliga filmer från 1970-talet. För att förkovra oss ordentligt i gangsterfilmer såg vi även Scarface (1983) och Goodfellas (1990), varav jag tyckte mycket om Goodfellas. Även dessa filmer finns tillgängliga på Netflix.

Minnet av en julgran. HBL publicerar en julnovell varje år, och årets heter Minnet av en julgran och är skriven av Johanna Holmström, och berättad ur en julgrans perspektiv. Berättelsen var rörande, och jag tyckte speciellt om hopklippet som gav novellen en spännande struktur. Författaren har skrivit tre novellsamlingar som jag tycker är riktigt bra, den senaste heter Camera Obscura (2009) och den första Inlåst och andra noveller (2003).

Mona Hatoum på Kiasma. Jag gick på Kiasma här i mellandagarna och såg bland annat Mona Hatoums utsällning där, hennes första separatutställning i Finland: "Hatoums poetiska och ofta skarpt politiska verk kommenterar såväl kvinnans ställning som det rådande världsläget." Rivjärn i människostorlek, filmer föreställande inre organ och verket Cellules med burar där handblåsta glasstycken är inlåsta gjorde stort intryck på mig. Du hinner se utställningen fram till slutet av februari! Kiasmas samlingsutsällning och Meri Koutaniemis bilder i utställningen Efter ondskan var också tankeväckande.

12 Monkeys. 12 Monkeys är en scifi från 1995 med Bruce Willis och Brad Pitt, redigerad av Terry Gilliam. Filmen var väldigt underhållande, med psykologisk twist, och finns tillgänglig på Netflix. 

Fantastic Beasts and Where To Find Them. Jag såg självklart mycket fram emot att se Fanstastic Beasts and Where To Find Them på bio. Men vet ni vad. Kanske hade jag hört för mycket positivt om filmen innan, kanske var mina förväntningar för höga. Hur som helst tyckte jag inte att filmen var bra. Jag tyckte inte om huvudrollen (vad fick vi ens för information om honom?) och jag tyckte filmen var trögstartad. Jag har aldrig tyckt om relationen mellan den verkliga världen och den magiska världen, och det kretsade för mycket kring det. Jag tänkte mer på marvel-filmer än på Harry Potters magiska värld vilket var ett minus. Det jag tyckte om var världen inuti kappsäcken, djuret som samlade på dyrgripar, karaktären spelad av Katherine Waterston och kopplingen till Grindelwald.

Musikåret 2016. Jag kan passa på att sammanfatta mitt musikår enligt Spotfiy här också. Enligt Spotify är mina favoritlåtar 10.000 av Silvana Imam, Falcons av Amanda Bergman och Varma Gator av Silvana Imam. Mina mest lyssnade artister är: Tove Jansson (eftersom jag lyssnat på hennes böcker), Silvana Imam, Veronica Maggio, Amanda Bergman och Rihanna. Jag har oftast lyssnat på onsdagar, på 565 olika artister och på genrerna pop, dance pop, pop rap, classic swedish pop och hip pop. Poppidopp. Nu vet vi det.

Konversation. En podcast jag ännu inte tipsat om är Konversation som består av en timmes långa samtal mellan två kreatörer. Jag tycker om hur olika inläggen blir eftersom det inte finns någon som leder ordet, utan de två personerna kan styra samtalet hur de vill. Jag rekommenderar avsnitten #22: Silvana Imam & Babak Azarmi, #17: Kerstin Ekman & Sara Stridsberg, #19: Seinabo Sey & Oskar Linnros och fram för allt #27: Tone Schunesson & Sandra Beijer. Jag tyckte om att höra på deras dialog eftersom de aldrig träffats förut och samtalet kändes naturligt och intimt.

 

 

Hanna Sofia, 27. Litteraturvetare, frilansare, skriver och redigerar text. Helsingfors. Bloggar sporadiskt, instagrammar oftare.

Contact: hylostal@gmail.com
Portfolio

 
 

Podcasten Samtal med vänner