Att blomma upp, att bli ett träd.

I Vegetarianen (2016) av Han Kang möter vi Yeong-hye som plötsligt, efter en dröm, bestämmer sig för att sluta äta kött, mjölkprodukter och konsumera läder. Detta beslut sätter hennes omvärld i gungning.

Vegetarianen utkom redan 2007 i Sydkorea men översattes till svenska 2016. Romanen uppmärksammades samma år då den vann det prestigefulla, internationella Man Bookerpriset. Verket är utmärkt: berörande, tankeväckande och speglar aktuell samhällsproblematik.

Bruten alldaglighet. Det finns en tes om att första meningen i skönlitterära verk bör inkapsla verkets anspråk. Vegetarianens två första meningar är anmärkningsvärda. ”Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden. Om sanningen ska fram var jag inte ens attraherad av henne första gången vi träffades.”

Vad innebär det att Yeong-hyes man sett henne som ”alldaglig i alla avseenden” och hur kan valet att bli vegetarian göra ett så stort intryck på honom? Vad har attraktion med den här saken att göra? Hennes val att bli vegetarian är hennes första uppror emot maken men också emot sin far. Det framstår som om följsamhet tidigare varit grundtonen i Yeong-hyes personlighet.

Den brutna alldagligheten provocerar männen. Yeong-hyes beslutsamhet är alldeles lugn och borde inte skapa problem, men männens vilja att kontrollera henne försvårar hennes frigörelse.

Den manliga blicken. Den manliga blicken förstärks eftersom det är Yeong-hyes man som är berättare i bokens första del. Trots att han är betraktare genomskådar jag honom, och upplever honom som löjlig. Hans barnsliga upprördhet skänker texten en lågmäld, komisk klang. Tills händelserna kulminerar, och både han och Yeong-hyes pappa våldför sig på henne.

Då stelnar den lilla komik som funnits, mörkret sipprar fram och väcker äckel. Det här är inte bara en story om en kvinna som slutar äta kött. Det här är en story om förtryck av kvinnor som fortfarande är allmänt förekommande på olika nivåer i hela världen.

Yeong-hyes kropp är den centrala kärnan i Vegetarianen och hennes man och sedan systers man bidrar med objektifierande blickar på den. Hennes kropp står genom sin asketism i förbindelse med växtligheter, djurvärlden och en helig renhet, vilket väcker förvirring hos männen.

Hennes nakna kropp. I romanens andra del förskjuts berättarperspektivet till Yeong-hyes systers man. Mannen är videofilmare och han intresserar sig för Yeong-hyes kropp, både på ett estetiskt och sexuellt plan. I hans ögon är Yeong-hye inte en alldaglig kvinna, istället präglas hon av en förhöjd mystik.

Sprunget ur intresset för Yeong-hye bestämmer sig mannen för att genomföra ett konstnärligt projekt med henne. Han bjuder in henne, klär henne naken och målar blommor över hela hennes kropp. Attraktionen som tema får genklang i denna del av verket.

Den konstnärliga processen är laddad och tät, den fungerar som en ekfras inom verket. Konstnärens tankar om sitt konstnärliga projekt motsvarar stämningen i Vegetarianen. Det är sinnligt, dovt, hotfullt och alldeles rent: ”Hennes stillsamma rörelser, hennes nakna kropp översållad av prunkande blommor, mongolmärket – mot en fond av tystnad, en ljudlös harmoni som förde tanken till något uråldrigt, något evigt.”

Försiktig alienation. Yeong-hyes mörka tankar sipprar bara fram genom kursiverade stycken och drömfragment, hon får aldrig ta över berättarrollen. Det här är bokens egentliga botten. Männen har inte kontakt med hennes inre, där det tycks pågå en brutal brottningsmatch kring existentiella frågor. Hon är världsfrånvänd och tycks vilja upphöra att vara människa.

Vegetarianen är motsägelsefullt och ger inga entydiga svar. I romanens avslutande del är det Yeong-hyes syster som är berättare. Det är tre år sedan Yeong-hye slutade äta kött. Nu svälter hon sig, hon vill inte belasta miljön.

Tredje delen är vinklad ur systerns perspektiv. Vi får veta hur svårt det är att förstå sig på Yeong-hye. Ödmjukhet blir en sorts nyckel till en ökad förståelse.

Men även systern är en annan i förhållande till Yeong-hye. Hon definierar Yeong-hye som sjuk och ätstörd och försöker tvinga i henne mat. Systern inser att hon aldrig levt sitt eget liv, utan bara uppfyllt andras förväntningar. Hon är avundsjuk på Yeong-hye som tagit sin kropp i besittning, och slutit sig inuti sig själv.

Yeong-hye vill bli ett träd. Hon är inte rädd för döden. Det ligger en tillfredsställelse i den försiktiga alienationen mellan systrarna. Vegetarianen handlar om acceptans, uppror och död. Avslutet är förlösande i sin öppenhet, ut mot evigheten. Ett oförglömligt verk.

Recensionen publiceras i Forum 2/2018

 

 

Hanna Sofia, 27. Litteraturvetare, frilansare, skriver och redigerar text. Helsingfors. Bloggar sporadiskt, instagrammar oftare.

Contact: hylostal@gmail.com
Portfolio

 
 

Podcasten Samtal med vänner