Allting är amerikanskt

 

 

Allting är amerikanskt (2010) av Sanna Tahvanainen är en diktsamling om en vuxen och ett barn. Det mycket amerikanska huset som fond: ett glansbildshus men barnet gör ett hål i den omgivande granhäcken. Barnet och den vuxna personens relation i fokus, den vuxna är diktjaget tänker jag. I följande citat, notera diktjagets utanförskap och att barnet bara ser amerikanskt ut, hon är alltså inte det. Jag tänker att barnet och den vuxna inte hör ihop.

 

jag är inte amerikansk

ändå bor jag här

barnet ser mycket amerikanskt ut

när hon öppnar munnen har hon långa rader

stora vita friska tänder där inne

mina tänder är små och vassa

 

En lättläst diktsamling där dikterna skapar en tydlig storyline. Tycker om: barnet är klokt, barnet ser, det är diktjaget som är förvirrad och irrationell. Tycker om: säger en sak för att sedan omkullkasta det. Tycker om: lösryckta element t ex häcksaxen, diktjaget tänker på häcksaxen och det gör plötsligt allt väldigt kusligt. Tänk på en häcksax och sedan den vuxna och barnet tillsammans inne i en granhäck och äter bruna barr? Hur absurt/hemskt är inte det. Tycker om berättelsen, men ett par dikter känns ganska tomma. Det kunde sprängas fler dynamiter.

 

 

 

 

 

Hanna Sofia, 27. Litteraturvetare, frilansare, skriver och redigerar text. Helsingfors. Bloggar sporadiskt, instagrammar oftare.

Contact: hylostal@gmail.com
Portfolio

 
 

Podcasten Samtal med vänner