Jag är inte så matematiskt lagd: det börjar knaka i huvudet på mig bara jag tänker på antalet drömmar som försiggår under en enda natt i Massachusetts.

 

 

Det är en tid sedan jag läste novellen "Johnny Panic och drömbibeln" av Sylvia Plath. Utgiven första gången postumt i en samling med samma namn år 1977. Jag är RYSLIGT förjust i Sylvia Plath sedan Glaskupan (<3). Den här novellen var suggestiv & laddad, väldigt intressant och på en gräns mellan verklighet och mardröm. Inläggets rubriken är ett citat ur novellen så klart.

 

 

 

Hanna Sofia, 26. Litteraturvetare, frilansare, skriver och redigerar text. Helsingfors. Bloggar sporadiskt, instagrammar oftare.

Contact: hylostal@gmail.com

Portfolio