Du är hålig med brokiga ljumskar

03.12.2014 kl. 20:39

 

 

De första känslorna jag får av Matilda Södergrans Hon drar ådrorna ur (2008) är obehag och ångest. Jag läser in mycket misshandel. En sjuk parrelation i upplösning, oönskad graviditet och mycket illamående är vad diktsamlingen dryper av. Subjektet har mycket ont. I all denna misär är språket superbt och jag kan stanna upp och reflektera över hur fina formuleringarna är. Det är mycket biologi: vätskor, könsorgan, jag tänker på kroppen och allt den kan få till stånd.

Hon drar ådrorna ur är en diktsamling som känns och jag gillar den starkt även om jag ibland undrar var ljusglimtarna finns dolda. Det är svårt att avsluta läsning med poesi. En borde läsa flera, flera gånger om.

 

 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver:

 

 

Hanna Sofia, 26. Litteraturvetare, frilansare, skriver och redigerar text. Helsingfors. Bloggar sporadiskt, instagrammar oftare.

Contact: hylostal@gmail.com

Portfolio