Solen bländar i ögonen, oljetunnor och plakat brinner i gatuhörnen och det här är din tid, en parentes av hastigt uppflammande lågor och hetta.

18.06.2016 kl. 16:12

Sara Stridsberg är en otrolig författare. Helt klart en av mina favoriter sedan jag läste Beckomberga och älskade den. Drömfakulteten (2006) är Stridsbergs genombrott, den är en litterär fantasi om Valerie Solanas (1936-1988) liv och verk. Solanas skrev SCUM (Society for Cutting Up Men) manifestet och sköt Andy Warhol. Hon sägs ha försörjt sig med prostitiution, missbrukat droger och bodde i Kalifornien.

Stridsbergs språk är en stor njutning. Bilderna är så konkreta och samtidigt drömlika. Boken består av dialoger, alfabet och beskrivningar från olika tider, berättelsen följer ingen linjär tidsaxel. Dialogerna fungerar superbra, de lyfter fram karaktärerna och är fina att läsa för Valerie utmanar alla hon talar med. Hon talar med Silkespojken, berättaren, sin mamma Dorothy, psykologer, rättsnotarier, Cosmogirl, Andy Warhol m.fl.

En stor tragedi i berättelsen är Valeries barndom, den utgör en hemsk utgångspunkt för hennes öde och för hennes hat mot män. Romanen bygger på frågor, frågor som berättaren har och som är djupt fascinerande när det kommer till Valerie Solanas liv. Varför lämnade Valeries mamma Dorothy henne med pappan som våldtog, varför sköt Valerie Andy Warhol, hatade Valerie män på riktigt, varför slutade hon skriva och varför försörjde hon sig med prostitution. Hur lyckades Valerie Solanas uthärda sitt liv den tid hon gjorde och vem var hon egentligen.

Berättaren i Drömfakulteten är ett intressant kapitel som Satu specialiserat sig på i sin avhandling. Det är fint hur Stridsberg närmar sig Valerie Solanas genom en berättare, låter berättaren sitta på Valeries sängkant och knyta ihop helheten. Stridsberg skriver på sätt och vis in sig själv genom att skriva in berättaren, det skapar en superb metanivå. Jag tyckte väldigt mycket om Drömfakulteten. Beckomberga är fortfarande min favorit men läs helst allt som Stridsberg skriver. Hon är magisk.

 

Kommentarer (4)
e det saras takterrass? den är helt fantastisk. tyvärr var den lite svår fö oss att använda eftersom det regnade men ja drömmer om den fortfarande... helt PERFEKT
Grön i Åbo19.06.16 kl. 17:43
JO visst är den drömmen!
21.06.16 18:31
"Konkret" - EXAKT så! Har alltid älskat Stridsbergs språk och böcker (med undantag för Darling River) och samtidigt ogillat så många andra författare som skriver poetiskt eller metaforiskt. Men skillnaden är att Stridsberg klarar av konsten att vara poetisk och samtidigt få läsaren att förstå precis vad hon menar, att känna dofter och smärta och se vindar och sand. Det känns som så många andra s.k. poetiska fördattare skriver för ingen alls, eller bara superhögintellektuella akademiker och litteraturkritiker, typ. Jag vill ju förstå vad som händer, haha.
Anonymous19.06.16 kl. 23:12
håller med om att det är bäst då det går att hänga med! tror många har en gräns för när prosan blir alltför abstrakt/poetisk, i nåt skede kommer gränsen också emot mig. men jag kan också tycka det är skönt att läsa lite flummiga, oklara beskrivningar ibland. det kan ju uppstå en bra effekt då beskrivningar är mystiska och lämnas stort tolkningsutrymme. tack för kommentaren :)
21.06.16 18:35
Det var jag som råkade bli anonym :)
Julia19.06.16 kl. 23:13
Bara en liten inflik - tycker också det är viktigt att tala om att Solanas faktiskt har en examen i psykologi också. Hon var ju högakademisk själv - men att en märker i te x S.C.U.M att hennes sviktande psyke nog inte var helt med på de noterna. Det är intressant att se det i en text sådär. Kanske fick hon bråttom också, jag vet inte. Men för mig är det väldigt tydligt att S.C.U.M börjar i någon form av akademi för att sen sluta i ett kaos. Det är framförallt det jag tycker är intressant med den! I övrigt tycker jag att det är intressant att Julia inte tycker om Stridsbergs "Darling River" - jag vet många som kände sig besvikna eller obekväma i den. Själv har jag svårt att läsa ut den eftersom att den äcklar mig så, men jag ser det som bara bra betyg. Annars favoriserar jag faktiskt hennes dramer mest! Blablabla - tycker om hur Stridsberg skriver fram en aggression i Solanas som är stark också i S.C.U.M utan att för den delen göra henne till ett offer för till exempel sin barndom. Det är ett utforskande av kvinnan Valerie, mycket mer än ett försök att teoretisera kring den traumatiska barndomen, trots att det är frågor om varför och hur och när.
stormen21.06.16 kl. 21:20
jag har själv inte läst SCUM men är väldigt intresserad av att göra det, din teori om att boken börjar i teori o slutar i kaos låter logisk. Jag håller med om att Stridsberg skapar ett mångfacetterat porträtt av Valerie, att hon genom verket liksom kretsar kring och i Valerie på ett flytande, beundransvärt sätt som inte strävar efter att ringa in eller definiera henne.
27.06.16 14:45

 

 

Hanna Sofia, 27. Litteraturvetare, frilansare, skriver och redigerar text. Helsingfors. Bloggar sporadiskt, instagrammar oftare.

Contact: hylostal@gmail.com
Portfolio

 
 

Podcasten Samtal med vänner