I natt drömde jag att jag satt utanför huset. Antagligen var huset litet, som en modell av det verkliga huset, eller så var jag stor som en jätte.

Publicerad 11.09.2017 kl. 11:57

Typisk måndag idag: betar av saker på min to do-list och försöker koncentrera mig på en sak åt gången. En av mina svagheter är att jag har svårt att fokusera på en sak, vilket gör att jag ofta har svårt att hålla en röd tråd eller samla mina tankar. Jag borde göra en sak åt gången men det är svårt att begränsa sig.

Anyway: jag ville skriva om två saker här nu. 

1) Den lilla boken Kupa (2007) av Marie Norin. En alldeles fantastisk bok! Påminner mig lite grann om Vildsvin av Hannah Lutz, hos Lutz handlar drömmarna om vildsvin, hos Norin handlar drömmarna om grisar: "I natt drömde jag att jag födde upp grisar."

Hos Lutz är spelplatsen naturen, miljön, bygden medan spelplatsen hos Norin är huset. Huset som på ett kafkaeskt sätt samtidigt är det mänskliga psyket. Nu använde jag verkligen ordet kafkaeskt men det tycker jag man får när bokens motto är signerat av honom: "Att rätt uppfatta en sak och att missuppfatta samma sak utesluter inte helt varandra." Övriga litterära referenser jag associerar till: The Bell Jar av Sylvia Plath och Ett dockhem av Henrik Ibsen och The Yellow Wallpaper av Charlotte Perkins Gilman.

Jag älskar det märkliga med Kupa. Med betoning på Älskar. Den klassas som en psykologisk thriller och språket är så lätt och fint och helheten är utmanande och absurd och lite äcklig. Stark rekommendation på Kupa. Nu är mitt enda problem att jag verkligen vill ha boken i min hylla men den finns ju inte längre till salu. Råkar du ha ett exemplar av boken skräpande där hemma?? Så bra tur kan jag omöjligtvis ha.

2) Utmaningen 500 ord om dagen i 21 dagar med Skrivgäris. Från förra måndagen skriver jag femhundra ord om dagen tillsammans med skrivgruppen för gäris och icke-binäris på Facebook och det fungerar jättebra! Igår skrev jag kanske inte riktigt femhundra ord men ändå. Jag tycker summan ord är just lagom: det blir cirka en sida skriven text och det är ganska kravlöst att få till det, så ifall jag får flyt är det sedan enkelt att fortsätta skriva en längre stund.

Texten jag skriver är flödestext vilket ytterligare gör det enklare. Flödesskrivande är ni bekanta med men det tål att upprepas: man bara skriver rätt och slätt det som man kommer att tänka på. Ingen censur, ingen korrektur. Jag skriver på mitt bokmanus och tänker kring scener som ska läggas till där. Det är lite utmanande att skriva början tycker jag. Jag försöker göra det intuititvt, skriva det som känns och finns i mitt medvetande, inte krysta fram nåt. Vi får väl se.

Om fjorton dagar har jag åtminstone ett dokument med minst tjugoen helt nya sidor och då ska jag läsa genom stoffet och se om det finns nåt där inne som går att utnyttja.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver?

 

 

Söstra mi är min bokhylla, min skrivmaskin. Mellanrummet där jag möter en syster jag aldrig haft.

Hanna Sofia, 25. Litteraturvetare, frilansare, går författarutbildningen Litterärt skapande. Helsingfors.

hylostal@gmail.com

Portfolio

Nyckelinlägg
favoritböcker 2016
favoritböcker 2015
favoritböcker 2014
favoritböcker 2013
tre bästa böcker
varför söstra mi
börja skriva
till dig som skriver
min åboguide

Kategorier
läst 2017
läst 2016
läst 2015
läst 2014
litterärt skapande
kulturmånad
resväska