Det som hände år tvåtusensjutton.

02.01.2018 kl. 10:30

Den bästa resan. För någon vecka sen insåg jag att jag inte gjort en enda utomlandsresa under året. Blev lite ledsen då jag insåg att mitt år geografiskt begränsats till området Åbo-Helsingfors med omnejd, plus en kort tältning i samband med Pori jazz. Hur blev det så? Jag har ärligt sagt inte brytt mig särskilt mycket om att resa och förklaringen är ganska enkel: vi var på väg på resa med Oskar i somras men så fick han plötsligt heltidsjobb och då blev det inte av. I varje fall gör jag gärna om morgonen på campingområdet, en varm solig söndag, då jag drack kaffe och åt nektarin och läste Handmaid's tale. Festivalsömniga människor i tält.

En vinterdag jag minns extra starkt. Jag försöker minnas något från början av året - vem var jag då, vad hände, hur kändes det. Åh ja. Jag bodde i Åbo, visste inte att jag var på väg därifrån. Jag var ett par helger i Helsingfors och sov på Antonias soffa. På natten sjöng vi karaoke på Roska - nåt vi gjort i snitt en gång i månaden sen dess, vi talade om viktiga saker där, i lokalens mörker, satt mycket nära och talade om varandra och vänskapen och det var värdefullt. När vi kom hem hade Krippe bäddat åt mig på soffan som han brukar, nästa dag gick vi till Vinterträdgården - tror jag - om jag inte nu blandar ihop två besök - det kan hända jag blandar ihop tid och rum men det struntar vi i. Oavsett kände jag mig sedd och accepterad på ett avgörande sätt, som om jag lärde mig något om mig själv och om världen.

En person jag spenderade mycket tid med. Helt klart: den jag bor med alltså Oskar. Förutom honom hängde jag mycket med Ida och Antonia, det blev så eftersom vi nu bor i samma stad, men fortfarande ses vi inte hur mycket som helst eftersom vi inte delar vardag på det sättet. Oskar är mitt sällskap till vardags och vi brukar gå promenader och berätta för varandra om allt som hänt under dagen och ryka ihop över meningsskiljaktigheter lagom då det borde vara tystnad i hela huset och sen brukar vi se på serier och analysera karaktärerna och alltid sjunga med i introt.

Ett extra fint matminne. Hemma tycker jag just nu mest om att äta skålar med ris, soya, tofu, grönsaker som är "snabbpicklade" på nåt vis. Gjorde ofta musslor i våras, moules frites, det måste jag göra igen. Minns också en särskilt lyckad grillningsession i Pellinge med varma nektariner och det ena och det andra, och när vi grillade en hemfångad regnbågsforell ur ån en midsommardag i duggregn. Allt som har att göra med grillar och sommar känns extra fint som minne just nu den andra januari med solkig gräsmatta och matt grå himmel utanför fönstret.

En vårdag jag minns extra starkt. Våren innebar examen och födelsedag och frilansande i Åbo. Men jag minns också särskilt starkt veckan kring första maj då jag befann mig i någon sorts svacka - vet inte varför - blev helt för berusad på vappen, tappade kontrollen och så ångrade jag mig/tyckte synd om mig själv i en orimligt lång tid. Det var patetiskt gjort av mig, ångrar att jag gjorde så, utsatte mig själv för den behandlingen.

En stund för mig själv. Är jag produktiv och det känns bra! I varje fall den här hösten. Tänk att jag kan säga det nu - det här har jag jobbat hårt på - att klara av ensamheten och fokusera min produktivitet och se ensamheten som en tillgång. Nyckeln är att planera in saker du vill göra och inte föreställa sig att en är kapabel till saker utanför gränserna för ens förmåga utan vara realistisk och landa i stunderna och vara omsorgsfull. Minnas hur viktigt det är med avslappning (yoga!) och pauser (mat/lyssna på en podcast/skumläsa nåt intressant) och miljöombyte. Ibland om jag varit ensam en hel dag kan jag hamna i destruktiva, mycket självkritiska tankebanor så det är viktigt för mig att planera mina dagar så att det inte händer, samt identifiera känslorna då de dyker upp och sedan hantera dem istället för att sjunka ner i dem.

Så här såg min vardag allt som oftast ut. Försökte vakna vid åtta så att jag var uppe och i gång vid nio men det är svårt ibland med mörka mornar. Sedan jobbade jag i ensamhet antingen hemifrån eller från bibliotek. Det beror mycket på vad jag gör. Varje dag försökte jag ha en social grej inbokad - ett möte eller annat arbetsrelaterat eller en lunchdejt en yogatimme eller en kaffepaus på stan. På kvällen umgicks jag med Oskar eller vänner, avslutade dagen med middag och ett avsnitt av någon serie vi följer kanske.

En sommardag jag minns extra starkt. Det var i mitten av juni och vi hade fått nycklarna till vår lägenhet i Helsingfors. Linas och Tuomas skulle ha tuparit i Puolalaparken så vi körde tillbaks till Åbo, vi hade två adresser under två veckor. Det var rörigt, med ett nytt helt stökigt hem och ett gammalt halvtomt hem som kändes betydligt tryggare. Vi höll på att flytta från staden då, så det var viktigt att ta farväl på nåt sätt, samtidigt som vi invigde en ny början. Det var en varm natt, vid midnatt satt vi ute i parken och jag tog en bild för det var fortfarande ljust. Det var många bara personer där, vi talade om bra saker och dåliga, sen gick vi till Dynamo och dansade.

En minnesvärd fest. Kräftisolympis på Långholmen! Det finns inget festligare än att fira sommaren och livet ute på en holme i slutet av juli. Simma i havet, sola på klipporna, spela spel inne bland de knotiga träden, duka upp långbord med kräftor, sjunga visor och lyssna musik på hög volym. Sova tätt ihop på vinden och vakna tillsammans nästa dag. Inte ha bråttom, dricka kaffe, fiska, gå en promenad runt ön.

En viktig händelse. Det måste väl vara att jag blev klar med min pro gradu-avhandling om Arielles första kärlek, blev filosofiemagister och hade en fin examensfest. Vi flyttade till Helsingfors vilket också kändes avgörande. Fick min novell utgiven av Posterstories och Quercus rubra utgiven i antologin Människohundarna!

En höstdag jag minns extra starkt. Bokmässan i slutet av oktober minns jag exempelvis mycket bra, jag jobbade där fyra hela dagar med sociala medier och minglade runt bland bokfolket, första dagen var jag nervös så jag minns det mycket bra eftersom jag vad taggad/på helspänn. Det gick väldigt bra och jag hade egentligen allt under kontroll så ingen fara med det. Sinnesintrycken från dagarna går in i varann, på kvällarna drack jag öl på olika tillställningar, nästa dag tillbaks in i skenet från de starka ljusen. Det var en intensiv och rolig helg.

Ett ställe jag spenderade mycket tid på. På Onnibus mellan Åbo och Helsingfors, gående längs Västra strandgatan vid aura å, i Pellinge, hemma såklart, på biblioteket som ligger på andra sidan gatan, på Viirus där jag jobbar, i Leninparken, i Puolalaparken, på kårkaféer, på bar ö, på karaoke, i Tölö, på yogamattan osv.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver:

 

 

Hanna Sofia, 26. Litteraturvetare, frilansare, skriver och redigerar text. Helsingfors. Bloggar sporadiskt, instagrammar oftare.

Contact: hylostal@gmail.com

Portfolio